Lönen.

Pengarna kom och gick. Skulder i drivor. Tur att man har lånat från pålitligt folk som inte bryter ens ben när man inte kan hosta upp stålarna. Jobbar min 7e dag i rad imorgon, Toppar alltså förra veckan när det blev 36 timmar på 5 dagar. Jag har i och med imorgon arbetat 41 timmar. Och allt som allt närmar jag mig 100 på en hel månad, inte så pjåkigt för en tim.vikare utan utbildning. Och månaden är inte slut än.

Jag har inte så mycket mer att säga. Jag är trött nu.

Industri-Sverige.

Jag har inte hunnit skriva på ett tag. Det har varit mycket jobb, men också inte. Har kommit fram till att om man ska jobba dag så ska man gå hela dagen. De små bäckarna sabbar min lön. Allt är statens fel. Det är det alltid oberoende av regering eller riksdag. Vilket är helt jävla konstigt nu. Det är upponervända världen i svenska politiken! Alla verkar helt plötsligt ändrat åsikt om kärnkraften! Lobbyverksamhet verkar fungera. Eftersom, om jag inte missminner mig, så röstade vi om att avveckla kärnkraften för ungefär 29 år sen... och vad har hänt, En reaktor har stängts ner, men vi måste bygga nya nu för att det ska gå runt, iaf enligt C och Mp, och de andra partierna håller sig väl kvar i sina gamla spår. Den orörliga politiken som finns. Ett nytt parti borde skapas, som är lite mer avslappnade och inte så inställda på tradition. Och förresten, varför vill alla ligga med bilindustrin?! Allt de pratar om är hur vi ska peta in pengar i bilindustrin, vilket inte har hänt. Men svenskarna har någon romantisk bild över industriarbete här i Sverige. Wake up and smell the coffee, Vi är inte bäst längre. Om vi någonsinvarit det. OCH dessutom till alla ni som har haft jobb direkt efter skolan, bra avgångsvederlag, betald semester och hela den biten. Det är nya kvastar som sopar undan allt, välkommen till det som jag har fått kämpa med sedan jag slutade gymnasiet.

The Gravytrain has left the station, and you missed it. Tack för det Svenska staten.
Men jag ska inte klaga för mycket. Trots allt så är det dem som anställt mig nu.

Until Next time, Go to hell.

Femte Dagen.

Jag går snart in på den femte dagen i sträck som jag arbetar... Kanske inte mycket, många jobbar ju alla vardagar. Men men, jag har klarat 7 dagar en gång. Och egentligen borde jag palla fler än så. Man måste testa sina gränser och se hur långt man kan pressa sig själv.

Man ska aldrig be om något!

Telefon-jäveln har ringt sig varm de senaste dagarna och har hela helgen fullbokat. Men i slutändan så lönar det sig, Hellre detta än att de inte ringer alls. Det enda man tänker på är pengarna i slutet på målet. Det är bra att tänka på när man måste koppla bort hjärnan från vad man håller på med, när man står med blodstänkt urin över händerna exempelvis.

Men ett jobb är ett jobb. Och det är väldigt skönt att få ett riktigt lönekuvert efter åratal av meningslösa praktiker. Hur det än faller ut så kanske inget blogginlägg faller ner på papper eller på nätet denna helgen.

En hel fredagskväll ledig, jävlar i min lilla makaronilåda, hade jag haft några pengar alls hade jag tagit en pubvända. Istället blir det hemlagat mat och zappa framför tvn. Det uppskattas väl, tillsammans med en varm dusch och en god natts sömn innan man ska upp till slitgörat igen.

Är detta det liv som man kan vänta sig?

Until next time, go to hell.

Arbetslös?

Följ min blogg med bloglovin

Det finns vissa dagar när man nästan bönar till högre makter att jobbet inte ska ringa. Idag var inte en sån dag. Inte igår heller. Men nu har jag inget bokat och telefonen har inte ringt på tre dagar, minst. Antingen är folk friska eller så har jag fått sparken. Vojne Vojne.

Men det kan vara väldigt skönt att slippa arbeta lite, tyvärr så blir lönekuvertet tunnare. Det mest frustrerande är väl just det att ingen är bokat i veckan eller i nästa. Jag har ingen aning om när de ringer, vilket oftast brukar infalla ungefär 5 minuter innan skiftet börjar.

Det är i sånahär situationer som man funderar på att byta karriär, men med tanke på att jag gjort detta ungefär 4-5 gånger så är det inte lika lockande längre. Ring nu mobil-jävel!

Undrar om någon läser min blogg alls? Ähh, Whatever.

En vädjan.

För några dagar sen läste jag i Aftonbladet att Henke Larsson ska vara med eller vill vara med i landslaget mot Portugal. Jag måste inte artikeln på djupet eftersom jag tappade intresset för landslaget någon gång under kritaperioden. Vad än motivet må vara så hade även Herr Larsson skrivit på kontrakt med Hif i några år till. Här kommer vi nu vad jag vill komma fram till.

Henke Larsson ska vara med mot Portugal, i vad, en rullstol kanske?
Jag vädjar här till alla idrottare som är past-his/hers-prime-years. Vad är fel med att pensionera sig med värdighet? Det enda som kan rädda Henke i mina ögon är om han nu, som Houdini före honom, gör sin sorti medan showen pågår. Samma gäller Peter Forsberg, Dra dig tillbaka för tusan, eller go out with a bang genom att få 4 skridsko-eggar genom huvudet, samtidigt.

Sålänge som detta fortsätter och så länge som Lagerbäck tar ut samma lag om och om igen och de gamla gubbar, ja, jag kallar dem gamla gubbar, för det är fan vad de är numera. Så länge detta fortsätter kommer vi aldrig komma någonstans i fotboll.

Lagerbäck, dra dig tillbaka med den lilla värdighet du har kvar, eller få en välplacerad fotboll rakt genom hjärnan. Men med all största säkerhet så tar väl Larsson över landslaget efter att alla andra tränare och tredje tränare bakom Lagerbäck fått sina chanser och bara dragit ner Svensk landslagsfotboll i smutsen. Kanske där kan du rädda oss Larsson.

Juice?

Eftermiddagen blev kväll, men eftersom inlägget som talade om detta skrev på eftermiddagen kanske det jämnade ut sig.

Har varit väldigt osund idag. Käkat kebabkött. bara Köttet! Ahh! Farligt? Nej faktiskt inte.
Men sen drack jag juice!

Mitt sockerberoende fortsätter. har gått från läsk till saft till juice. Detta är inte bra. Men köpte iaf frukt idag istället för godis eller bullar. Några framsteg ska man göra.

Ett stort framsteg är att all fabrikat-mat är bannlyst. Ska ställa mig och laga min extremt kändaböngryta nu. och med min så menar jag att jag har snott den helt o hållet från en vän som jag håller varmt om hjärtat.

Och Crille, om du läser detta. Du borde blogga oftare, fast du hade iofs inte ett upphåll på 6-8 månader som jag hade, så du leder kanske fortfarande. Män tävlar om allt, punkt.

Until next time, go to hell.

Myror i musklerna.

Det är väldigt härligt att vakna på morgonen utan att jobbet har ringt. Dock ringde min väckarklocka, den inuti mobilen, hur de nu fått i den där. så vid kvart i sex så lufsade jag över till soffan och gjorde den intränade manövern att döda min mobil, vilket misslyckades. Men den slutade pipa. Tillbaka till sängen och sova några timmar till. Och då sova till den punkt som man borde. alltså halv tolv.

Och allt detta hade ju varit drömmen om jag inte märkt när jag vaknade att jag sparkat av mig täcket och somnat på mina armar. Så förutom att jag var kall som tusan, inte kunde röra mina armar eller på något sätt resa mig ur kroppen så behövde man göra en så kallad "biobreak" när det biologiska ämnen man producerat över natten skall ut. Härlig morgon, eller hur?

Nu ska jag äta frukost. nytt inlägg i eftermiddag.

Until Next time. go to hell.