söndag 2 mars 2008

Skräckfilmer.

Jag kollade på Saw sen,(se förra inlägget) två gånger, med och utan kommentarspåret. Sen kollade jag på Cube, finns på Youtube och Tvshack om ni känner för att kolla dem.

Jag upptäckte en sak och den utvecklades i vad en person hade kommenterat. Amerika har inte gjort några bra, orginella skräckfilmer på ungefär 10 år. Och de enda gångerna de har gjort en bra skräckfilm, då har de köpt in manuset från Japan och bytt namn på det. Jag tänker mycket, bara en bråkdel kommer ner på papper, kanske lika bra, men anledningen till varför de inte köper in Kanadensiska, Australiensiska eller Brittiska skräckfilmer är just att de redan spelas in i Nordamerika och de pratar Engelska. Alla indipendant-filmer görs i Kanada, för att USA har blivit alldeles för dyrt, eller så är folk bara snåla. Men det är väl bara en tidsfråga.

För att klargöra lite, Den ursprungliga Saw gjordes av två australier, James Wan och Leigh Whannell, filmen blev jättebra mottagen av publiken och hela maskinen köptes upp av ett amerikanskt filmbolag och nu är de uppe i sin fjärde film. Cube gjordes i Kanada, blev jätte populär och hela maskinen köptes upp av ett amerikansk filmbolag och nu är de väl också i sin fjärde film.. Ni börjar se spåret här va?

Senaste filmen som Usa gjorde som var ny på sitt sätt var väl Blair Witch project, men det var mest en skakig handkamera och en person som kunde gråta på beställning.

Och denna pest sprider sig överallt, på nittio-talet var det jättevanligt att man köpte upp franska komedier och gjorde om dem till spektakel med Tim Allen eller Christina Appelgate. Samma gäller The Office, brittiska serie från början, som Ricky Gervais och Co gjorde till stor succé. Och vad händer? Usa köper in den och sätter Steve Carell i huvudrollen, vem fan visste vem Steve Carell var innan 2002? Civilization is crumbling...

Allt sedan ungefär 2001 har antingen varit, Remakes, uppföljare, utomstående uppföljare, stulna manus eller prequels. Det finns tonvis med skådisar som gör karriär på detta och lever gott på det. Ibland undrar jag om filmindustrin finns för att se till att Lindsay Lohan kan fortsätta knarka eller för att Angelina ska kunna fortsätta adoptera barn från varenda världsdel.

Until next time, Go to hell.

Inga kommentarer: